Digitala bilder och bildformat

På denna sida förklaras några grundläggande tekniska begrepp som är bra att känna till för att man så bra som möjligt ska kunna utnyttja de LOK-logotyper som finns att ladda ned.

Vektorbilder och bitmapbilder

Bilder man ser på en datormonitor består av en en massa små punkter som sitter i ett fyrkantigt mönster, ett raster, ungefär som ett rutat papper men med mycket mindre rutor. Varje sådan ruta kallas för en pixel (en sammandragning av det engelska "picture element") och en pixel har en och samma färg över hela pixeln. Det går alltså inte att visa några mindre prickar på en datorskärm än storleken på en pixel. En datorskärm idag har ofta en "upplösning", dvs antal pixlar, på mellan 1024x768 och 1600x1200.

Om man förstorar en bitmapbild kan det se ut som i bilden nedan.

Bilder som är uppbyggda av pixlar kallas för bitmapbilder där "bitmap" uttalas på engelska och betyder ungefär "karta med ettor och nollor". Egentligen är detta en lite felaktig benämning eftersom en pixel kan ha annan färg än svart eller vitt (nolla eller etta), men ordet bitmap hänger trots detta med. Ett bättre ord vore "pixmap" - karta med pixlar - och detta ord förekommer faktiskt men är mindre vanligt.

När man skriver ut något på en laser- eller bläckstråleskrivare så består utskriften också i princip av ett antal rutor som var och en har en viss färg. Dessa rutor är ännu mindre och skarpare än pixlarna på datorskärmen. En laserskrivare idag skriver ofta ut med upplösningen 600 punkter per tum (dyrare laserskrivare skriver med 1200 punkter per tum), vilket innebär att ett A4-papper innehåller mellan 5000x7000 och 10000x14000 punkter.

Om man har en liten bild på datorskärmen med upplösningen 100x100 pixlar, vilket kanske är 3x3 cm på skärmen och skriver ut den i storleken 3x3 cm på en laserskrivare måste skrivaren göra om bilden till ca 700x700 pixlar. Varje skärmpixel blir alltså 7x7 (49!) skrivarpixlar och detta gör naturligtvis att man ser de enskilda pixlarna i bilden, vilken upplevs som taggig.

En lösning på problemet är att ha bilder med många fler pixlar. Om vi hade utgått från en bild med 1000x1000 pixlar så hade skrivaren fått förminska ned den till 700x700 pixlar vid utskrift och man hade sluppit taggigheten. Men om vi istället ska göra en banderoll som är en halvmeter hög med t ex 43-kavleloggan måste man ha väldigt många pixlar i ursprungsbilden och det blir ohanterligt.

En bättre lösning än att ha många pixlar är att använda sk vektorbilder. Vektorbilder är uppbyggda av ett antal fyllda ytor vars hörnpunkter och färg har lagrats. Man kan även bygga upp sådan bilder av cirklar, ovaler, bokstäver och andra grafiska element. På detta vis slipper man den karakteristiska trappstegsformen på sneda linjer som bitmapar i stor förstoring ger.

Pga vektorbildernas uppbyggnad kan de förstoras hur mycket som helst utan att bli taggiga på samma fula sätt som bitmapbilder. Av denna anledning är det bra att våra loggor nu finns i vektorformat. Bilden nedan illustrerar detta.

En nackdel med vektorbilder är att de inte direkt kan visas på t ex en websida. På websidor används uteslutande bitmapbilder, vilket är helt ok eftersom bilderna då i första hand visas på datorskärmar med passande upplösning. Ifall man skulle behöva en bitmapvariant av våra loggor så finns även sådana att ladda ned.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är lämpligt att använda vektorformat för bilder som är relativt enkla, har få färger och som man kan tänkas vilja förstora upp eller skriva ut med hög kvalitet. Fotografier är t ex inte lämpade att beskrivas i vektorformat.

EPS, WMF, PNG, GIF eller DXF?

EPS

LOKs loggor i EPS-format är vektorbaserade och finns i varianter både med och utan komprimerad TIFF6-bitmap som förhandsgranskningsbild.

Om ditt program klarar att hantera EPS-bilder utan preview (t ex Office XP klarar det) så är det detta format du ska välja i första hand.

WMF

En egenhet som WMF har är att det i vissa fall är lite si och så med noggrannheten på koordinaterna för vektorelementen. Av denna anledning är LOKs WMF-loggor stora mätt i cm, så att avrundningsfelen blir så små att de inte spelar någon roll.

Om ditt program stödjer WMF, men inte EPS så är WMF ett bra format att använda. Men om det klarar EPS på ett bra sätt bör du använda EPS-filerna istället.

PNG och GIF

Om man ska göra en webbsida med en logga är det dock något bitmapformat man ska använda sig av. Både PNG och GIF är lämpliga för loggor eftersom de är format som är bra på att komprimera bilder med få färger och stora sammanhängande ytor med exakt samma färg.

För användaren så skiljer sig inte PNG och GIF så mycket, men PNG är ett fritt format som utvecklades för att ersätta GIF som täcks av patent. Det komprimerar oftast bilderna lite bättre också. PNG är därför att föredra om man kan välja mellan PNG och GIF.

PNG- och GIF-filerna finns i två olika upplösningar. Dels stora bilder med cirka 1000x1000 pixels upplösning och dels mindre filer lämpade t.ex. för webbsidor med 100x100 pixels upplösning. En bild med en upplösning på 1000x1000 punkter kan förstoras till ca 4 x 4 cm utan att se det minsta taggig ut vid utskrift på laserskrivare, men om man vill skriva ut i större format är det bättre att använda de vektoriserade loggorna.

Behöver man loggor i en upplösning mindre än 1000x1000 kan man med t ex Photoshop skala ned bilderna (börja med att fylla de genomskinliga områdena med vitt och skala sedan ned med bikubisk interpolation). Behöver man istället bitmaploggor med högre upplösning måste man utgå från en vektorlogga och göra om den till bitmap t ex med någon modern variant av Photoshop eller med GhostView (ett gratisprogram).

DXF

För att få med en logga i t ex ett worddokument så ska man dock inte försöka sig på att använda DXF-filerna. De är endast till för någon som i framtiden vill vidareutveckla loggorna.

Har du kommentarer om denna sida? Skicka dem i så fall till Per Magnusson